13 juni 2012

KD om skolavslutningar

Civilminister Stefan Attefall (KD) gillar inte att skolavslutningar med präst, psalmer och välsignelse inte längre får ske i kyrkan [SvD Brännpunkt]:

När varje rektor och lärare ska tvingas ta ställning till enskilda psalmer eller i förväg gå igenom prästens tal för att värdera om det är traditionsenligt eller för religiöst har det gått för långt. Myndigheternas praxis skapar en osäkerhet som är oacceptabel. Därför anser jag att vi bör överväga en översyn av lagstiftningen för att garantera att traditionella högtider kan fortsätta firas även i kyrkor utan att det varje år ska bli den här märkliga diskussionen.
Attefall ogillar också debatten i sig, varför då?
[...] kravet på frihet från religiösa inslag i undervisningen får inte leda till en fullständig beröringsskräck för våra kristna traditioner. Man kan tycka vad man vill om det, men Sverige är ett land där allt ifrån lagstiftning till kultur och människosyn är präglad av dem.
Det Attefall inte förstår är att svensk kultur och svenska traditioner inte är statiska och att han inte får bestämma vad dessa är. Debatten handlar om att många svenskar önskar att de kristna inslagen i samhället minskar och att staten inte tvingar på någon kristna traditioner. Vad vill han då konkret?
Vi kristdemokrater menar därför att offentliga skolor vid enstaka tillfällen, förslagsvis i samband med firandet av traditionella högtider, bör kunna göra undantag från regeln som säger att utbildningen ska vara helt icke-konfessionell. Men det ska också vara tydligt att deltagande från elevernas sida ska vara frivilligt. På det sättet kan de skolor som vill fortsätta att fira traditionerna i kyrkan med präst göra det, utan att varje gång ha uppslitande diskussioner som många gånger splittrar både lärarkårer och föräldragrupper.
Okej, KD vill inte tvinga på någon det kristna traditionerna. Uppenbarligen skall det vara frivilligt att avstå från sin egen skolavslutning. Konsekvensen av förslaget blir att majoriteten i en skola beslutar var den sker och de elever och föräldrar som inte gillar detta får anpassa sig eller ... flytta till en annan skola där de kan ha gemenskap med sina vänner, över alla möjliga livsåskådningsgränser - en sekulär skola, inte sekteristisk.

Attefall beklagar sig också för att det i Sverige inte är som i USA, där offentliga företrädare kan säga "God bless you". Jag önskar Göran Hägglund i dagens partiledardebatt avslutar sitt anförande med "Gud välsigne er" och att Attefall och övriga kristdemokrater i kammaren då utbrister "Hallelujah!". Det vore en säker metod för att minska det kristna inflytandet i sveriges riksdag.

4 kommentarer:

mrarboc sa...

Det är ju meningslöst att säga sådant i riksdagen inför vuxna människor. För att det ska ge något resultat måste man ju ha en (eller två, julavslutningen också) dagar dedikerade till indoktrinering av barn. När vi sedan har sparkat in den dörren så måste vi ju åter också tillåta indoktrinering i samband med andra vackra traditioner som lucia, påsk och advent.

Eric Wadenius sa...

-"Jag önskar Göran Hägglund i dagens partiledardebatt avslutar sitt anförande med "Gud välsigne er" och att Attefall och övriga kristdemokrater i kammaren då utbrister "Hallelujah!". Det vore en säker metod för att minska det kristna inflytandet i sveriges riksdag."

ÄLSKAR den kommentaren! Vill de se mer av religiösa inslag i debatten får de väl kasta den första stenen!

tuttarolf sa...

Samma tröttsamma visa varje år. Det är som om vi "nyateister" (...) vore ogina kulturförstörare som till varje pris vill beröva barnen dess möjlighet att ta del av en fin kristen tradition.

Varför denna oförmåga att förstå vad debatten handlar om?

Det är mycket svårt för barn att värja sig ifrån indoktrinering. På samma sätt som djuren iakttar vi våra föräldrar och vår grupp för att lära och förbereda oss för inför vuxenlivet. Det är vår instinkt och en av förutsättningarna för överlevnad.

Under min uppväxt har jag otaliga gånger suttit i kyrkor och lyssnat till präster i olika sammanhang. Jag har sneglat på mina bänkgrannar, som barn gör, för att få vägledning om hur jag borde bete mig. Jag har sett tavlorna och ikonerna, jag har läst på väggar och piedestaler och jag har känt på tystnaden. Präster har talat om synd och förlåtelse, om himmel och helvete och om välsignelse. Jag sjungit med i psalmer och jag har undrat över om jag knäppt händerna på rätt sätt. Det är starka upplevelser som är mycket svåra att inte ta intryck av. Är det inte det som är meningen med en gudstjänst?

Som vuxen har jag senare insett att jag inte gavs något val. En ceremoni serverad med denna mäktiga inramning gör lätt ett barn värnlöst. Vilken annan filosofi eller livsåskådning ges samma gräddfil?

Numera kvarstår bara en beundran för kristen arkitektur och mycket fantastisk musik, men som vuxen har jag inga problem att njuta av det och samtidigt filtrera bort dess budskap.

JemyM sa...

Detta kallas för korruption.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se