9 juni 2012

Kyrkliga skolavslutningar: Populistiskt utspel skadar sekulära intressen

Många frågar sig kanske idag vilken som egentligen är Humanisternas hållning till skolavslutningar i kyrkan. Den är faktiskt mycket tydlig och har så varit under hela förbundets existens. Vid sidan om kravet på att skilja stat och kyrka åt har åtskillnad mellan skola och kyrka alltid legat främst hos oss.

I vårt idéprogram uttrycks detta också otvetydigt: "Religiösa inslag, som kyrkliga skolavslutningar, hör heller inte hemma inom undervisningsväsendet i ett sekulärt samhälle." Märk väl att det här inte handlar enbart om skolgudtjänster eller att en präst närvarar, utan det gäller även ett generellt avvisande av allt religiöst och kyrkligt i samband med t ex terminsslut. Kyrkorummet, hur vackert någon än kan tycka att detta är – eller kanske just därför - ska inte tillåtas att förföra ungdomen och i skolsammanhang känslomässigt knyta dem till symboler och byggnader tillhörandes någon särskild livsåskådning.

Uppenbart har någon i förbundsledningen vissa svårighet med att läsa innantill i programmet och 8 juni gick det ut ett pressmeddelande från Humanisterna som tvärtemot vår historiska och offentligt deklarerade åsikt i frågan påstod att kyrkor på många platser runt om i landet skulle vara de enda eller mest värdiga(!) lokalerna för skolavslutningar. Sanningen är i stället att kyrkobyggnader som ännu brukas som religiösa lokaler aldrig kan vara lämpliga att hysa skolavslutningar i ett sekulärt samhälle. Detta alldeles oavsett om någon präst närvarar eller ej. Det är de starka, betydelsebärande symbolerna och rummets välkända religiösa karaktär, som gör det så opassande i detta sammanhang. Ingen som inte vill ska behöva knyta sin skolgång till sådana minnen och ingen ska heller behöva tillkännage sin motvilja och tvingas avstå från den stund som andra i skolan deltar i. Skolan ska vara inkluderande, inte splittrande. Humanisterna har alltid varit de första att förstå detta.

Vi har ett stort ansvar att dels förstås följa våra egna programfästa och sedan länge klart genomtänkta och deklarerade ståndpunkter, dels att konsekvent försvara de sekulära principer vi allmänt säger oss omfatta – och som delas av hela vår rörelse internationellt. Man jobbar överallt och ständigt för att slippa kyrkotvång och religiösa inslag i undervisningen. I Italien, Tyskland, Polen och Rumänien m fl länder kämpar man förtvivlat för att få bort krucifix från klassrummen eller andra religiösa kopplingar mellan skola och kyrka. De sista våra Europeiska vänner önskar att höra är att vi frivilligt vill låta oss omfamna av kyrkans murar. Vårt norska systerförbund har drivit långa och dyra processer under många år, först nationellt och sedan i internationella instanser i Strasbourg och Génève – där man slutligen fick rätt - för att få en livssynsneutral skola i landet. Vi riskerar omintetgöra det solidariska samarbetet med spontana, strategiskt äventyrliga och ej förankrade utspel som det i fredags.

Vad vi givetvis konsekvent bör hävda är i stället att skolor och kommuner alltid måste se till att det finns värdiga profana och neutrala lokaler eller platser att vara på och att kyrkan aldrig kan få utnyttja lathet eller bristande kreativitet i samhället, för att locka folk till sig. Jag har aldrig förstått vad man ska in i en kyrka att göra en vacker försommardag. Glädjande nog håller man i min sons skola till på skolgården under öppen himmel, ett naturligt ställe att vara för alla barn – och där uppträder man och sjunger tillsammans, gärna ”Den blomstertid nu kommer”som en del av vår gemensamma kulturskatt.

Religiösa rum ska aldrig överhuvudtaget vara ett alternativ. Just positiva eller starka upplevelser i kyrkan kopplade till viktiga stunder i livet, som under den obligatoriska skolgången, är vad som i hög grad håller kvar människor i dess traditioner. Indirekt leder detta till att folk samtidigt omedvetet legitimerar religionens väsen, dess världsbild, moral och samhällsroll – något Humanisterna alltid har velat bekämpa. Vi kan inte spela vår motståndare i händerna på detta sätt. Det är en huvudlös och naiv, opportunistisk och kortsiktig strategi. En svårförklarad flirt med kulturkristna, som inte önskar annat än att kyrkan ska fortsätta att behålla greppet över allas våra själar.

Artikeln i Aftonbladet, som vår pressinformation hänvisade till, består dessutom av ett märklgt månande om Svenska Kyrkans väl och ve. Det är inte vår uppgift. Att församlingar vägrar att upplåta kyrkan till skolavslutningar om prästen inte får leda ceremonin är helt i sin ordning och närmast självklart – inte något vi kan beklaga oss över. Vidare skrivs att ”tvång och krav” skulle vara fel väg för Svenska Kyrkan att gå” och leda till att man ”vinner inga sympatisörer” – så bra då! Vi ska då rakt inte hjälpa dem att åter växa i medlemstal och stärka sin betydelse. Företräder vi oss själva eller går vi kyrkans ärenden? Önskar vi ökad och fullkommen sekularisering eller ej?

Denna förvirring i en principiell och symboltung fråga skadar oss. Människor måste veta att de kan lita på var vi står i sådana viktiga principiella frågor, särskilt då våra egna medlemmar ska alltid kunna lita på vårt stöd. Detta är väldigt stötande för många. När man möter kyrka och tro måste man göra det med kritiska, problematiserande ögon, inte i ritualiserade, formella sammanhang där idéerna och symbolerna står oemotsagda och bara ingår som en naturlig fond till begivenheterna. Det är en absurd tanke att humanister skulle kunna förespråka detta som en ”lösning” för värdiga skolavslutningar.

Alla som frivilligt vill besöka kyrkor och tempel kan göra detta närhelst de önskar – dessa brukar vara öppna för allmänheten och jag tar själv ofta tillfället i akt både här hemma och utomlands att beskåda och ta del av arkitekturen, konsten, historien och kulturen runt dessa byggnader, som ofta utgör en fantastisk källa till kunskap och inspiration. De är en omistlig del av människans världsarv. Elever ska självfallet också göra studiebesök i kyrkor, synagogor och moskéer för att förstå en viktig del av samhället, men skolan ska ändå inte förlägga sina officiella och obligatoriska tillställningar till sådana lokaler. Där ska alla elever i ett sekulärt samhälle vara välkomna, alla föräldrar med trygghet kunna sända sina barn och ingen behöva få associationer eller kopplas till en utvald religion vid dessa speciella arrangemang. Det vore ytterst nonchalant, inte minst mot våra egna medlemmar med starkt negativa erfarenheter av kyrkan, att säga okej till att de eller deras barn borde känna värdighet i en kyrka under en skolhögtid.

Sedan kan man naturligtvis heller inte kräva att samhället generellt ska kunna utnyttja en fristående kyrkas lokaler. Speciellt inte utan att i detta fallet Svenska Kyrkan är med och bjuder in och deltar på det sätt de själva väljer. (I alla fall inte så länge staten inte beslutat om att konfiskera alla kyrkor som folkets sedan århundraden gemensamt finansierade egendom, men så är nu inte fallet.) Att uttala oss om att präster bör ta ledigt och hålla sig borta från sitt eget hus är bara respektlöst.

Humanisterna måste fortsätta att hålla på vattentäta skott mellan skola och kyrka för att inte urholka sina egna intressen. Populistiska, ogrundade utspel för att ta billiga poäng i debatten gagnar inte våra syften.

Staffan Gunnarson

52 kommentarer:

Creutz sa...

Hurra, vad bra! Tack!

Ulf Gustafsson sa...

Håller med Staffan, gärna kyrkobesök som en del av undervisningen, men inte på avslutningsdagen.

Lars vd H sa...

På torsdag har min dotter avslutning i en kyrka - som vanligt. Den skolan har (alltid)valt att inte hyra in någon annan personal än vaktis (oftast vik.) Den blir alltså använd enbart som hyrlokal. Samtidigt väljer man att använda psalmer och kompa dessa från orgeln och välkomna till kyrkan. Vid något tillfäle hade man t o m bett om klockringning.

Det språk som Skolverket inte tänker på är ju att smådetaljerna kan skapa en helhet större en delarnas vanliga summa:

Psalm 199 i en gympa sal är inte religiös, men väl i en kyrka.

En skolklocka är ingen kyrkklocka - om än klangen är lika.

Att säga:

"Välkomna hit! När klockorna tystnat så sjunger vi psalm 199!"

är givetvis ingen gudstjänst i en gympasal, men väl i en kyrka, så Skolverket är rent amatörmässigt inkonsekventa när de försöker styra, även om deras uppsåt är tydligt.

Unknown sa...

Mitt i prick. Fyra medlemmar har tyckt ungefär likadant, under dagen. Tack, väl argumenterat, Staffan.

Björn Bäckström sa...

Lars vd H 2012-06-09 18:

"'Välkomna hit! När klockorna tystnat så sjunger vi psalm 199!'

är givetvis ingen gudstjänst i en gympasal, men väl i en kyrka, så Skolverket är rent amatörmässigt inkonsekventa när de försöker styra, även om deras uppsåt är tydligt."

Lars, kan du förtydliga?

Christer Sturmark sa...

Vi bör avvisa populism i alla dess former. Artikeln i Aftonbladet om skolavslutningar var motsatsen till populism. Den ger uttryck för vad de allra flesta människor känner: kyrkor, moskéer och minareter är inte farliga i sig.

Det är vad som sägs i dem som ska granskas med kritisk blick.
Vi vet att många sekulära svenskar tycker om kyrkorummet för dess stillhet, ljus och akustik. Att se några kors på väggen är knappast ett allvarligt problem (utom möjligen för vampyrer).

Däremot ska inte barn i skolan behöva delta i religiösa ceremonier, eller i en icke-kritisk kontext behöva lyssna på religiösa budskap. Detta har skollagen fastslagit. Samma skollag medger att avslutningar sker i kyrkor (eller moskéer), men inte att prästen predikar, leder bön eller välsignar.

Den givna och enkla lösningen är att ge prästen ledigt. Detta är det enkla och självklara budskapet i artikeln. Varken populistiskt eller okunnigt, bara pragmatiskt och konsekvent.

Man kan ha olika uppfattningar om den lösningen, men att kalla det ”populistiska, ogrundade utspel för att ta billiga poäng” är bara oseriöst. Det riskerar att få Humanisterna att framstå som en samling fanatiker, något som vi borde ha lämnat bakom oss för bra länge sedan.

Givetvis borde det i ett livsåskådningsneutralt samhälle finnas goda och vackra lokalalternativ till kyrkorna. Där är vi inte än. Men jag tror och hoppas att Humanisterna kan växa till en stor folkrörelse som med kraft driver det sekulära projektet framåt. Då kan vi nå dit inom överskådlig tid.

Men Gunnarsons linje leder åt ett annat håll. En sådan retorik och hållning leder oss tillbaka till den obetydliga och marginaliserade rörelse vi var på 80- och 90-talet.
Det är fel väg att gå.

Björn Bäckström sa...

Staffan Gunnarson!

Inte sämre än om jag hade skrivit det själv! Igen, peer review av Sturmarks alster före publicering! Han sabbar för mycket i och med att han är för snabb!

Svante sa...

Tack Staffan Gunnarson! Ditt inlägg är alldeles strålande! Fortsätt att skriva dina kloka inlägg!

Björn Bäckström sa...

Christer Sturmark 2012-06-09 19:39

Christer du är ute och cyklar på en liten tur. Bättre i längden att uppfattas som "fanatiker" än att stryka religionen medhårs som du verkar göra här. Medlemsantalet är inte allt! Innehållet är viktigare. Vi kan argumentera utan så stora pengaresurser tack vare IT. Om det betyder att du blir hängande i luften, so be it! Det är väl av-religioniseringen som är viktig. Eller?

Svante sa...

Kommentar till Christer Sturmarks inlägg, och AB-artikel 8/6;

Att det skrivits om artikeln i AB att det är ”Lösning på problemet med skolavslutning i kyrkan” låter pretentiöst. Du skriver en del bra saker i artikeln, men mycket är inte bra alls. Du förminskar problemet med att tala om att det ”givetvis” är ett "lyxproblem" och en del subjektivt om att kyrkorna är så vackra. Håller inte med alls att själva kyrkolokalen inte är ett problem. Allt för tamt och anpassligt.

Jag skulle inte formulera det som så att ”ge uttryck för vad de allra flesta människor känner” är ”motsatsen till populism”. Vi ska visserligen vara taktiska för att nå framgång, men på det stora hela så ska vi driva de frågor vi anser är rätt, oavsett om vi opinionsmässigt ligger bra till för tillfället eller inte. Om vi nu ska ligga lågt med något så tycker jag att gudstjänster i radio o TV inte är så farligt.

Vad skollagen och andra lagar medger ska man kunna ifrågasätta och kunna kräva ändring av om man anser att så är befogat.

Det låter mycket underligt att låna en lokal (en kyrka) av en organisation (Svenska kyrkan) och ställa krav på att deras personal (prästen) inte ska få vara med. Må så vara att våra förfäder betalade för kyrkobyggnaderna (hade de något val?!), men hur länge ska vi vara bundna av det? Befria skolan och kyrkan från varandra, så kan var och en slippa trixa i ett ickefungerande förhållande för att få det att gå ihop, låt kyrkan gå sin egen väg. Att betala för att en byggnad av historiskt eller annat värde inte ska falla ihop är inte samma sak som att den är lämplig att ha skolavslutning i.

Sverige är nog inte så ickereligiöst som det ofta framställs som. Det är de som vill ha skolavslutning i kyrkan som är fanatiker, även om de är många, det är vi som är för religionsbefriade skolavslutningar som står för den rimliga hållningen, att eleverna och inte kristendomen eller kyrkan ska stå i centrum.

Humanisternas framgång beror till stor del just pga religionskritiken. Vi har nått en del framgångar, men inte i allt. Hade det varit en annan fråga som vi inte hade nått framgång med så hade det självklara svaret inte varit att lägga sig platt där. I USA tog det jättelång tid att kämpa ner den starka rasismen, men det var rätt att Rosa Parks m.fl. stod på sig.

För att vara pragmatisk och konkreta så borde vi föreslå att de kyrkliga som så vill själva får organisera något i kyrkan helt och hållet utanför skoltid och skolans verksamhet. Om de sen kallar det för en s.k. ”skolavslutning” är upp till dem. Då blir det ju dessutom så att de som inte går till kyrkan får någon timme mer ledigt än kyrkokramarna ;) Vad kyrkokramarna gör på sin fritid skiter väl vi i :)

Creutz sa...

Nå, om Humanisterna håller en sån här tydlig linje, så är åtminstone såna som jag en typ av personer som blir betydligt mer benägna att skicka in en medlemsansökan.

Svante sa...

Jag blir så trött på alla ”argument” i stil med att ”det inte är så farligt” med välsignelse av en präst, att det hänger kors på väggarna eller att en lokal är kristen :p

Skulle man byta ut mot att det skulle handla om skolavslutningar i en lokal som hörde till (skriv in här valfri religion eller politiskt parti!) så skulle folk inte självklart köpa den typen av argument. Hade skolåret legat kring 1:a maj så hade vi inte tolererat att skolbarnen skulle gå i 1:a maj-tåg till socialistiska slagord under röda fanor. Samma resonemang jag för här går att applicera på om skolavslutningen skulle inramas av högerinriktade, muslimska eller andra symboler och tal.

Unknown sa...

Christer skriver: ”... Artikeln i Aftonbladet om skolavslutningar var motsatsen till populism. Den ger uttryck för vad de allra flesta människor känner: kyrkor, moskéer och minareter är inte farliga i sig. ...”

Är det viktigt att förbundet ligger i linje med folkflertalet i en fråga? De allra flesta skulle dessutom hålla med om att just den ståndpunkten är ”populism” (även om det inte är den korrekta definitionen).

Dessutom för han fram lösningen på ... vilket problem? Skolan har naturligtvis inget lokalproblem en gång om året. Det är ett traditionsproblem. På vissa håll i landet.

MEN ... förbundets högsta beslutande organ har fastställt Idéprogrammet som tar avstånd ifrån skolavslutningar i kyrkan. Och så har vi en ordförande som predikar motsatsen. Det är problemet som förvandlar skolavslutningsproblemet till en pseudohändelse!

Lars vd H sa...

@ Björn

Din fråga 19:29.

1)Ibland brukar humanister dra en sarkasm om att man knappast brukar tala om sig som icke- frimärkssamlare och då behöver man inte heller tala om sig som icke-kristen eller ateist. Analogt: Vill man ha en skola som är non-konfessionell bör man ju knappast visa att kyrkan är ofarlig under skolans viktiga högtider, ty då blir det just ett budskap att skolan behöver kyrkan under de viktiga högtiderna. Därför slirar ursprungsartikeln genom att visa ett behov av kyrkan.
..
2)Om momenten i en avslutning är samma som i en gudstjänst, hamnar i ungefär samma ordning och t o m presenteras av en präst, så är det ju egentligen ingen större skillnad även om det inte ingår en välsignelse. Det är viktigare med symboliken än den religiösa handlingen eftersom den religiösa symboliken kan gå på känslor mer än den tydliga handlingen - och barn är mer öppna för känslor än vi vuxna som lättare faller för orden.
...
3) Skulle ex kyrkoavslutningens psalmerna handla om Gud och sjungas från kyrkans egen psalmbok, kompade av orgeln och presenterade av en präst under klämtning av kyrkans klockor, så ger nog detta så väl "sköna vibbar" till den kristna som det skulle kunna ge obehag hos den vuxna exkristna eller liturgiskt sensitiva. Det blir mer av gudstjänst och religiös aktivitet än att läsa den förbjudna välsignelsen.
....
4)Dessutom visar det på hur amatöristiskt Skolverket tänker som dels inte har någon som helst koll på vad en gudstjänst är, dels återigen på hur dålig psykologisk pejl Skolverket har: Man har inget problem att förbjuda ett tekniskt pladder (välsignelsen) som barn varken minns eller förstår, men man underlåter att förbjuda det mysiga ständigt återkommande symbolspråket som lurar in besökaren bakvägen, något barnen minns och förstår när de väl fastnat.
.....
5) Självklart vill jag som präst och kristen kunna ha en avslutning i kyrkan, men bara om detta sker med helt öppna kort.

Lars vd H sa...

Om våra förfäder:

Det är ju larvigt att låta påskina att alla förfäder skulle ha känt sig tvungna på ett negativt sätt att få bidra med pengar eller starka händer med att bygga kyrkan. Självklart fanns det alla sorts känslor kring detta. Många har ju också känt en stolthet att få bidra till bygdens kristnande genom en kyrka och skulle ha skämts över en åsikt att kyrkan skall tas över av icke kristna bara för att folkets pengar står bakom.

Det är helt enkelt bättre att skaffa egna lokaler och låta frimärksklubben behålla sin, eller vänta tills en gammal avhelgad kyrka säljs, vilket ju sker då och då. Den senaste kostade bara en krona.

Patrik Lindenfors sa...

Vad har våra förfäders känslor med saken att göra? Poängen är att de är allas våra förfäder, allas vårt kulturarv.

StaffanG sa...

Det är inte lätt att avvisa populism genom att uttalat vara opportunistisk. Detta visar en dubbel missuppfattning.

För det första att religionens tempel skulle vara helt ofarliga bara för att trons företrädare inte för stunden närvarar. Det är ignorant mot dem som farit illa av tron praktiserad i dessa lokaler och undervärderar samtidigt kraften i traditioner och vad de gör med människors sinnen. (Kyrkor är mycket starka symboler och syns över alla städer i hela världen – någon motsvarande allestädes närvarande arkitektur finns överhuvudtaget inte på den icke-religiösa sidan. Ett slag vi för alltid har förlorat?) Med kyrkliga skolavslutningar har trons företrädare verkligen lyckats i sin strategi att snärja folk och vi går nu intet ont anande med öppna ögon i den fällan och vill permanenta denna roll – som då mycket väl kan komma att växa på platser där den aldrig funnits, eftersom man nu fått argument från oss(!) Det är mycket illa.

För det andra är det naturligtvis inte Humanisternas uppgift att följa den allmänna åsikten bland folk, speciellt inte när den går emot våra intressen och grundprinciper. Det finns inget utrymme för att tolka uppdraget så. Vi är en idéorganisation som ska vara pålitlig även när det blåser, vi får aldrig bli vindflöjlar. Då kan vi lika gärna gå med i kyrkan, men deras hållningslöshet föraktar vi ju med rätta. Precis som vi föraktar saker som den populära främlingsfientligheten i vissa samhällskretsar, den utbredda acceptansen för religiösa skolor och för omskärelse av minderåriga pojkar, för gudstjänster i public service, för kungafamiljens religionskrav, vurmen för new age och alternativmedicin etc. Vi företräder våra principer på medlemmarnas uppdrag, inte andras intressen på tvärs med våra egna sedan länge demokratiskt fastställda ståndpunkter och strategier. Då får man söka sig till någon annan organisation.

Huruvida man uppfattar kyrkor som vackra eller inte är en smaksak och som sådan något godtyckligt och subjektivt. Det är inget Humanisterna kan hävda som ovedersäglig sanning. Den kyrka jag själv bevistade under mina tidiga skolår var t ex en anskrämlig, modernistisk skapelse, som jag inte önskar sätta några fler skolbarn i. Vi måste inse att alla kyrkor inte är gamla, klassiska eller vackra, det är ett osakligt argument och dessutom egentligen helt irrelevant för att uppfylla skolans krav.

För många humanister är kyrkorummet uppenbarligen inte alls något tilltalande. Dessa skulle säkert ur alla aspekter föredra lokaler man hellre kan förlika sig med och som nästan alltid finns tillgängliga om man bara vill. Förutom skolans egna lokaler, matsalar, gymnastiksalar, aulor och skolgårdar, har vi park- och idrottsanläggningar, rådhus, muséer och slottsbyggnader m.m. Det kan inte finnas en enda kommun i Sverige där inte ansvarstagande politiker och förutseende skolledare kan hitta lämpliga, mer neutrala platser att hålla avslutning på. Varför skulle just vi okritiskt kapitulera inför de kristnas mytbildning om gamla traditioner med kyrkliga skolavslutningar som i åtskilliga fall aldrig ägt rum, ofta inte är särskilt gamla och i alla händelser är olämpliga och helt onödiga att ty sig till?

Slutligen: Religionskritiken och den konsekventa sekulära hållningen i hela sin ideologi och verksamhet - bland annat den långa, hårda och ihärdiga kampen mot en kristen skola - är vad som har fört våra norska humanistvänner fram till positionen som världens största icke-religiösa “samfund”. Man vet vad de står för i dessa frågor, man vacklar inte fram och tillbaka. Att överge den linjen vore att upphöra som pålitlig sekulär livsåskådningsorganisation. Vi ska inte gå över ån efter vatten; vår målgrupp är inte de troende, utan de sekulära medborgarna. En genomtänkt, klar och långsiktigt konsekvent hållning är vad som gör att vi skapar respekt i samhället och kan atrrahera människor.

Lars vd H sa...

Om det inte handlar om känslor, bra, då går vi på formellt ägande!

Kulturarv eller inte Kyrkan äger byggnaderna och dessa är byggda för att underlätta mötet med Gud, vad annars?

Att som medlem verka aktivt för något annat blir ju bara barnsligt.

Christer Sturmark sa...

Att döma av Gunnarsons repliker har han läst min artikel i Aftonbladet en smula slarvigt. Där skriver jag:

”Visst vore det bra om det runt om i landet fanns värdiga sekulära lokaler för att till exempel fira skolavslutningar eller andra högtider. I ett livsåskådningsneutralt samhälle skulle det vara en självklarhet. Men tyvärr är vi inte där än. Vi har inte ens en sekulär stat. ”

Detta är helt i linje med vårt idéprogram. I Humanisternas samhällsvision finns värdiga sekulära lokaler för skolavslutningar och andra sekulärhumanistiska aktiviteter. I ett sådant samhälle ska avslutningarna givetvis inte ske i kyrkan. I ett sådant samhälle har vi sekulära humanister våra egna ”rum” och vår egen del av det livsåskådningsneutrala samhället.

Min artikel handlar inte om vår vision. Den handlar om hur det faktiskt är. Just nu, idag, runt om i landet. Små kommuner med en kyrka mitt i byn, men inga andra lokaler som överhuvudtaget kan matcha kyrkan. Detta är alltså ett faktum i den meningen att massor med föräldrar känner så och ställer krav på rektorn att avslutningen ska ske i kyrkan ”som den alltid har gjort”. Rektorn försöker desperat följa skollagen (som tillåter avslutningar i kyrkan) och försöker ”tvinga” prästen att inte säga något religiöst (vilket skollagen förbjuder). Prästen och församlingen blir sura och säger att då får ni inte vara här om inte prästen får säga vad hen vill. Konflikter blossar upp runt om i landet, detta har nyhetsrapporteringen visat den senaste veckan.

Jag talar om en realitet i min artikel, inte en vision. Jag försöker föreslå en lösning givet den situation som faktiskt råder på många orter, där det finns två alternativ: avslutning i kyrkan med präst (som mer eller mindre följer skollagen i sitt tal) eller skolavslutning i kyrkan utan präst.
Jag argumenterar för varför vi faktiskt kan ställa kravet att prästen ska få ledigt denna dag, det finns goda argument för detta. De kyrkor som säger nej framstår som småsnåla och ogina, givetvis kunde de låna ut lokalen till detta utan präst, liksom till konserter och annat.

Detta är vad min artikel handlar om, inget annat. Gunnarssons reflektioner här skjuter tyvärr över målet. Det handlar inte om att ”vackla” eller ”upphöra som pålitlig sekulär livsåskådningsorganisation” (Gunnarson tar ifrån tårna här). Nej det handlar om vad man vill uppnå på kort respektive lång sikt.

Sammanfattningsvis: Jag hoppas att vi i framtiden kan fira alla skolavslutningar i värdiga och vackra sekulära lokaler istället för kyrkor. Till dess ser jag hellre avslutningar i kyrkor utan präst, än avslutningar i kyrkor med präst.

Hoppas detta förtydligar min position i denna fråga.

Unknown sa...

Christer: "Sammanfattningsvis: Jag hoppas att vi i framtiden kan fira alla skolavslutningar i värdiga och vackra sekulära lokaler istället för kyrkor. Till dess ser jag hellre avslutningar i kyrkor utan präst, än avslutningar i kyrkor med präst."

Och flertalet av oss andra - tror åtminstone jag - ser hellre avslutningen vare sig i kyrkor utan eller med präst, utan helt enkelt i en annan lokal. Och det är INGA problem att hitta eller konvertera detta, någonstans. Varför har inte detta alternativ slagit dig?

Vi är många som helt enkelt känner en avsky till templen, det verkar du helt missat.

Unknown sa...

För övrigt är det inte enkelt att logga in här, det finns ingen FB-inloggning och att räkna ut vad de diffust skrivna tecknen står för, är lika enkelt som att läsa in något positivt i kyrkobyggnaden.

"Unknown" med citering av CS ovan är Gunnar Lundh och vid ett tidigare tillfälle, en kort kommentar.

StaffanG sa...

Kyrkor är inga värdiga lokaler och deras ev skönhet är en smaksak.

Varför skolan ö h t ska vända sig till kyrkan för att hålla sin avslutning är ett mysterium och åtminstone inget vi ska främja. Det är i hög grad ett icke-problem, som inte behöver någon lösning - många har aldrig varit i kyrkan för detta ändamål, varken i nuvarande eller tidigare generationer, varken i större städer eller på mindre orter. Inte väck den björn som sover, det kan bli ett präktigt självmål. Vi kan inte låta de kulturkristna få problemformuleringsprivilegiet.

Skolavslutningar är heller inga livssynshumanistiska aktiviteter och humanister söker sig inte till religiösa lokaler för att finna värdighet. Vi har aldrig uttalat oss om samlingslokaler i allmänhet i samhället och det är inte vad som åsyftas i programmet. Alla skolor har självfallet plats för alla sina elever, det handlar bara om hur man delar upp sig på klasser eller stadier.


Om någon i förbundet vill ha en annan politik är den som står i vårt program får man först motionera om saken och invänta ett nytt beslut innan man kan driva en annan linje. Hur ska vi kunna hålla ihop förbundet om förtroendevalda efter eget tycke går ut rakt emot vårt program och föreslår litet vad som helst, för att tillfredsställa en tilfälligt uppfattad opinion. Vad ska vi säga nästa gång det händer?

Ulf Gustafsson sa...

Christer,

Alla skolavslutningar jag minns, mina egna och min sons, har skett på skolgården. Jag ser inte dessa som ovärdiga eller bristfälliga på något sätt. Jag förstår inte vad jag missat, då de inte genomförts i vackra sekulära byggnader.

Det stora problemet i din argumentation är att du målar upp, ett i mitt tycke obefintligt, behov av värdiga lokaler för en skolavslutning. Du förstärker därigenom bilden av kyrkan som en, för även icke-kristna, värdefull plats.

Sedan kan jag se att det är en gråskalan. Kyrkan påverkar oss med sin plats i byn, sin exteriör, sina kyrkklockor, sin interiör, sina symboler, prästen och vad vad prästen och övriga kyrkodeltagare säger. Var gränsen för ett konfessionsfri skola skall dras är inte självklart. Kyrkoporten känns mest naturligt för mig när det gäller avslutningar.


Lars vd H,

Skrattade åt din senaste kommentar. Det är dags ni sparkar ut revolutionära kyrkomedlemmar som Patrik L. ;) Än en gång tack för dina kommentarer.

Unknown sa...

Den attraktiva lokalen för skolavslutning, finns den?

Problemet är naturligtvis inte endast skolans, det är samhällets i stort. Därför bör stat och kommun se till att det finns aulor, samlingslokaler etc. att nyttja för varje skolavslutning. I en del fall, påstås det, finns inte detta. Det är försvaret för detta klavertramp.

Men det finns nästan alltid en gymnastiksal. Då kan det vara lämpligt att överlåta åt eleverna, som grupp, att konstruera en konvertering av gymnastiksalen till en vacker, eller rolig, eller spännande, festlokal.

En tanke kan vara att låta varje avgångskull få dekorera en presenning i rejält format. Varje år hängs denna upp i gymnastiksalen, som nästan alltid har en hög takhöjd. Efter 25-30 år finns alltså varje avgångskulls presenning på väggen och nu börjar det t.o.m. komma generationer där föräldrarna finns med på väggen. Alltså, i allra högsta grad traditionsbundet.

Eller gör en presenning per klass. Eller lämna presenningarna - engagera eleverna att låta varje klass göra var sitt ”bokbord” med ett innehåll och syfte som man gemensamt pratar sig fram till. Här kan man dela ut gratis noveller, sälja objekt för välgörenhet …

Det vore betydligt bättre för Humanisterna att lansera ett kreativt förslag vad man kan göra, i stället för att tala sig varma för en sponsring av kyrkolokalen. Denna, med alla sina religiösa attribut, kors på väggar, glasinfattningar med helgon, manslik på väggen, bokhyllor med biblar och psalmböcker, kommunicerar lika väl som en klerk som direkt eller indirekt marknadsför sin elaka lära.

Och, Gunnarson, det duger inte med ”Den Blomstertid Nu Kommer”, den kommunicerar också. Finns inget vackrare är ”Idas Sommarvisa”, Ledins ”Sommaren är kort” och en massa andra suveräna, icke-religiösa alster. Fast vad som skall sjungas, det skall varje kull få avgöra själva. Tycker ...

Gunnar Lundh

Patrik Lindenfors sa...

Lars vd h,
Då är jag gärna barnslig (du har väl bättre argument?). Kyrkor är vackra lokaler som sakta håller på att tappa det syfte de en gång byggdes för. Det vore väl synd att göra museer av dem allihop? Bättre att ge dem en verklig funktion. Under en övergångsfas kan man inrymma både religiös och icke religiös verksamhet sida vid sida. Kyrkan är ju allas vårt kulturarv.

Christer Sturmark sa...

Gunnarson skriver: ”Om någon i förbundet vill ha en annan politik är den som står i vårt program får man först motionera om saken och invänta ett nytt beslut innan man kan driva en annan linje. Hur ska vi kunna hålla ihop förbundet om förtroendevalda efter eget tycke går ut rakt emot vårt program och föreslår litet vad som helst, för att tillfredsställa en tillfälligt uppfattad opinion. Vad ska vi säga nästa gång det händer?”

Tyvärr är jag inte ensam om att tycka att detta är en ganska fånig och bombastisk argumentation. Ingen utöver du själv har heller gått ut ”för att tillfredsställa en tillfälligt uppfattad opinion”.

Men motionera gärna du om denna fråga så får kongressen ta ställning till om vi ska kräva ett ombedelbart stopp och förbud mot avslutningar i kyrkor (i de fall det inte finns andra lokaler att tillgå eller när föräldrarna i kommunen tjatar o matt få vara i kyrkan). Det är en utmärkt idé att låta kongressen ta ställning till detta. Varsågod och skriv.

Personligen kommer jag fortsätta att företräda Humanisternas linje; att målet är att det ska finnas bra förutsättningar för alla skolor att fira skolavlutning på andra ställen än i kyrkan. Och att det är bättre att vara i kyrkan utan präst än med präst.

Om Humanisterna ska kunna vara relevanta för människor får vi inte vara svart/vita och utan verklighetskontakt. Allmänhetens reaktioner på artikeln har också varit mycket positiv.

Sen håller jag med Ulf om att på många ställen går detta att lösa, till exempel på skolgården (om det inte regnar). Man ska inte göra detta större än vad det är.

Lars vd H sa...

Jag ska inte hindra dig. Det räcker att de helt vanliga demokratiska besluten i din församling kommer att önska att kyrkan är en religiös lokal där mötet med Gud stadgas, tills det är för få medlemmar för att se det som försvarbart, varpå man river eller säljer. Om då RÄ vill annat så får väl de ta hand om vårdnaden.

Skulle då ex du och Christer köpa en kyrka för att ha avslutningar i, väl bekomme, men många även medlemmar i er egen organisation skulle anse det både bisarrt och direkt stötande eftersom ett återkommande argument är att man inte önskar provocera de personer som mått dåligt av religion, och där en kyrka kan vara obehaglig nog, trots att de kan ha omfattat en annan religion.

Annars är mitt argument samma som Skolverket: Varför vara ha konfessionslös skolverksamhet i en kyrka när det finns andra lokaler?

@ Christer S.
Ställer man aldrig krav på kommunerna/skolverket/skolledningar att ordna ändamålsenliga lokaler, utan tar bruk av kyrkorna för att de "ändå inte är så farliga", så kommer det aldrig bli av.

Ställ krav på kommunen att friställa folk så att något händer när det gäller att bygga aulor, istället för att ge oss präster semester från vår kärnverksamhet: att be och välsigna.

Glöm inte politiken (speciellt den ekonomiska politiken) är lättjas och tröghetens dygdefulla hyllning till demokratins ideal.

För oss är de måhända vackert med kyrkor men i grunden är det "kliniska operationssalar" för våra religion, där allt i inredningen lovsjunger Gud och "Guds vilja". Finns det inte nog med församlingsbor så finns det ingen grund att ha kvar operationssalen. Därvidlag är vi mindre sentimentala än RÄ.

Björn Bäckström sa...

Lars vd H 2012-06-10 08:10

Tack för rakt svar!

Björn Bäckström sa...

För att återgå till vad som borde vara kärnfrågan: Är det lämpligt att visa barnen makabra bilder, uppspikade människor o.s.v? Visserligen är barn nu härdade via TV och datorspel etc., men där har de kanske i alla fall distans;

Christer, "Vi vet att många sekulära svenskar tycker om kyrkorummet för dess stillhet, ljus och akustik. Att se några kors på väggen är knappast ett allvarligt problem (utom möjligen för vampyrer)."

Det får stå för dig själv. Personligen tror jag du är ett offer för traditionen eller värre, "populismen".
Vi behöver något annat idag! Det möjligas konst är outdated!

Per Dannefjord sa...

Vi kan gilla eller ogilla kyrkor, som byggnader eller lokaler, men jag tycker inte att vi ska upphöja kyrkan genom att tillskriva ett kors eller något annat en så stark symbolisk betydelse. Det är ett kors, det är inget "heligt" eller farligt. Det får en närmast magisk mening och då spelar vi bara kyrkan i händerna. Det är en lokal, det är en figur, det är ett föremål. Jaha. Låt kyrkan ägna sig åt den magiska symboliken så funderar jag över andra saker.

Ett motsvarande problem skulle kunna uppkomma när liberaler och konservativa kommer till ABF. Tung socialdemokratisk symbolik som många säkert invänder mot. Ska vi sluta träffas där?

Björn Bäckström sa...

Per D 2012-06-10 15:16

Rätt naturligtvis men vi får inte underskatta symbolernas betydelse särskilt när de präglas i unga år.

När nuvarande generationen har dött är det riskfritt att riva åtminstone 99 av 100 tegnerlador i riket. Saknade av ingen! Vi har en hälsosam ateism i landet, även utan vår medverkan!

Anna Bergström sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anna Bergström sa...

Enig med Ulf - jag har haft den äran att ha gått i inte mindre än fem grundskolor och alltid haft avslutning på skolgården. Alla avslutningar var idylliska i den verkligheten.

Personligen är jag dock den sorts humanist som gärna sitter och funderar över min farmor i kyrkor ibland. Varesig byggnaden eller symbolerna rör mig ryggen. Och en alternativ plats behöver jag inte - det hade inte påmint mig om henne. För andra slags funderingar finns det massor av platser. Oavsett - detta gör jag av fri vilja på min fritid i kontrast till den obligatoriska skolavslutningen.

Per Dannefjord sa...

Jag ser ingen särskild poäng i att vara i kyrkan. Men jag ser definitivt en poäng i att inte låta den religiösa magin styra oss. Vi ska inte låta den religiösa definitionen av världen smitta ner oss. Varför inte sno kyrkorna från kyrkan? Åtmnstone så länge vi betalar för dem.

Lars vd H sa...

@ Per D.

Det verbala minns väl ingen, det dogmatiska minns väl ingen, men dofterna, akustiken, bänkarna, psalmerna, orgeln, ljudet, ljuset, det sammanlagda synintrycket, prästens mässande prosodi; det är något som fastnar så djupt att man inte ens behöver vara kristen för att sakta dras tillbaka in i kyrkorummet och det vet vi präster (men uppenbarligen inte Skolverket. (QED, att det funkar, även när man läser på denna blogg.)

Jag skulle självklart gömma dynamiten för Björn så fort han passerar en tegnerlada, men hans rena snittytor i synen på frågan gillar jag.

Ni och alla andra är givetvis alla hjärtligt välkomna till våra kyrkor vid gudstjänster, bikt konsert eller annan verksamhet. Då talar vi om Gud. Det kanske vi t o m gör vid en skolavslutning, och då får den skolan skylla sig själv, ty: att tala om Gud är faktiskt vårt jobb/intresse och det hymlar vi inte med utan bygger in det i allt vi gör och har även inredningen.

Det är inte heller så säkert att vanligt folk tycker att vi är ogina om vi inte vill låna ut kyrkor om vi inte får tala om Gud. Folk ser faktiskt längre än så, även om de inte tycker om vårt budskap, så tvärtemot Christers tanke kanske man ställer sig på vår sida i sakfrågan, men låter ändå bli att stödja vår religion generellt. Det kan lika gärna slå tillbaka på Humanisterna, men det förblir spekulationer för oss båda.

(Lustigt förresten... Flera sekularister älskar att vara i kyrkan och vill ha egna, jag älskar att vara på denna blogg...och roas åt era inlägg... Vi kanske alla ska ta och fundera igenom våra grundvalar..)

StaffanG sa...

Då jag är helt nöjd med skrivningen i vårt nuvarande program och känner mig helt bekväm med att argumentera utifrån denna, så har jag ingen anledning att motionera i frågan.

När jag gick i gymnasiets avgångsklass fick vi måla en hel vägg med motivet "vår sommarstad", ett fantastiskt kreativt och kollektivt arbete, som alla på skolan blev väldigt imponerade över på avslutningsdagen. Oändligt mycket mer stimulerande att ta del av än kyrkornas sedvanliga konst med korsfästa figurer från antikens mörker.

Och Gunnar L, hellre psalmsång 365dagar om året än Tomas Ledin. Det står jag för.

Anders Hesselbom sa...

Det är mycket bra att vi lär oss att skilja på utbildning om religion och att utföra religiösa riter. Frågan är sen hur man kan kommunicera detta.

Camilla Grepe sa...

Per, vi "betalar inte för dem" i egentlig mening. Underhållskostnaden överstiger vida det belopp som kommer från det kyrkoantikvariska biståndet. Men, märk väl, här har vi en debatt att föra. Underhållsbehovet är i hög grad något något som kyrkan själv har orsakat. Hur då?

Jo, medeltidskyrkor som klarat sig oskadda genom århundraden, har sedan 1900-talet försetts med uppvärmning. Att värma och kyla en byggnad ger snabbt kondensproblem med åtföljande fukt- och mögelskador och kyrkobyggnaderna förfaller i snabb takt.

Kan kyrkan då inte undvika detta? Nej. Även den mest avlägset belägna landsortskyrka ska enligt reglerna hysa en gudstjänst minst var sjätte vecka hela året om. För att inte de, i genomsnitt tre, närvarande små tanterna ska få blåskatarr, ska kyrkan värmas upp vid dessa tillfällen. Förutom att det kostar schaber på elräkningen (bara den belöper sig över miljarden/år för kyrkan) så skadar det byggnaden. Bäst vore alltså att bara låta byggnaderna stå kalla genom vintern.

Faktum är att det kyrkoantikvariska biståndet går till skador som kyrkan själv vållat genom ett idiotiskt regelverk. Här finns alltså både skattemedel och kulturvärden att spara.

Ulf Gustafsson sa...

Per D,

Jag förstår din poäng, men vad är det som gör prästen och välsignelsen så mycket mer potent än själva kyrkorummet och dess symboler?

Lars vd H,

Välsignelsen kan väl inte ha något mer än en kulturell betydelse i din tro? D.v.s. din Gud bryr sig lika mycket om en individ före som efter den mottagit en välsignelse. (Ännu en paradox.)

Lars vd H sa...

@ Ulf
Välsignelsen som sak handlar lika mycket om att man hoppas att det upprätthålls och utvecklas en relation Gud och personen emellan, däremot är det ju som du säger i de flesta sammanhang inte mer värt än frasen "Öo-mai-gadd". Du kan alltså inte vara helt säker när du hör det.... ;-)

@ Staffan G
Jag förstår dig:
Hellre en gudstjänst med Ruben Nilsons mest för kyrkan vanvördiga visor än en gustjänst på Thomas Ledins musik....

@ Camilla:
Word! Dessutom drar dessa våra små lekar med temperaturgradienter med sig att det växer mögel på diverse ställen om man inte ventilerar på ett smart sätt vid ändring av temperaturerna. Den saneringen skadar också byggnaderna. Men sanning att säga detta drabbar inte bara kyrkor utan alla möjliga byggnader.

Björn Bäckström sa...

Tacka vet jag tiden då det begav sig. Inget mögel här inte! The Saga Of Biorn förtjänar pånyttfödelse i dessa mjäkiga inläggstider!

The Saga Of Biorn

Tack än en gång Patrik!

Svante sa...

Christer Sturmark 10/6 kl 10.17 och 11.43;

Tack för förtydligande. Jag förstår hur du resonerar, kort och lång sikt. Men jag håller inte med hur du agerar i den här frågan, det leder inte framåt. Det är en sak hur du skriver i din kommentar här kl 10.17 på denna relativt undanskymda plats på nätet. Det skulle smälla lite högre om du i en AB-artikel, TV eller radions P1 tydligt sa att målet är att inte ha skolavslutningar i kyrkan och att kyrkan är olämplig lokal. I en lång artikel kan man både behandla kort och lång sikt.

Sen håller jag inte med om att det inte finns alternativa lokaler, det finns, det är inte det som det handlar om. Det vore bra om det byggdes aulor till alla skolor, men jag tror inte att det skulle få tyst på kyrkokramarna. Det är inte schyst mot kyrkan att kräva att få ha lokalen men att prästen och viss verksamhet inte ska få vara där då. Vi kommer inte bort från kyrkolokalen med tal om att ge prästen ledigt och att kyrkolokalen är vacker och bättre än gympasalen.

Det handlar inte om att vi ska få till ett omedelbart stopp för skolavslutningar i kyrkor (det kan vi bara drömma om), eller att kongressen ska kräva det. Men det ska tydligt framgå att Humanisternas ståndpunkt är att skolavslutningar inte ska hållas i kyrkan. Sen är det självklart att det kan komma att ta tid och att många inte håller med oss, det får då ta tid helt enkelt. Vi driver andra frågor där vi inte heller kommer att få omedelbara resultat och där många är emot oss, som omskärelsefrågan t.ex..

Det är klart att det finns gråskalor, men som Ulf G skriver så tycker jag att det är bättre om gränsen går vid kyrkporten än vid prästens närvaro. Bra strategi vore att påtala att kyrkan och skolan ska vara fria från varandra. Så att vi får religionsfria skolavslutningar och kyrkan slipper kompromissa om sin verksamhet och innehåll. ”Befria kyrkan”, ”religionsfria skolavslutningar” och ”eleverna och skolan i centrum” är bättre än ”ge prästen ledigt”.

Svante sa...

Några humanister har sagt att vi inte ska tillskriva så stor betydelse om det hänger kors i lokalen, eller att själva kyrkobyggnaden inte är ett problem. Andra har undrat hur farligt det är med en välsignelse. Sen undrar jag som Ulf G varför prästen ses som mera potent än korset och kyrkobyggnaden? Konfessionslös verksamhet ska vara i konfessionslösa lokaler.

Arbetarrörelsen och socialismen är åtminstone rationella världsliga ideologier (med några undantag) och även på andra sätt bra mycket mer kompatibla med Humanismen än religionerna (religionerna är det inte alls). Därmed inte sagt att en Humanist måste vara socialist (men kan vara det), men jag ser inga problem att ha Humanistsammankomster i ABF:s lokaler.

Vi ska inte sno kyrkan från kyrkan, just för att kyrkobyggnaderna tillhör kyrkan. Jag vill inte betala för kyrkan bara för att våra förfäder var tvungna att göra det, eller för att vissa statliga medel går till att bevara byggnader värda att bevara. Hade vi haft urgamla eller på annat sätt värdefulla moskéer eller asatempel i Sverige så skulle vi kunnat bevara de byggnaderna också med statliga medel. Bra skrivet av Camilla Grepe om detta med uppvärmningen av kyrkorna.

StaffanG sa...

Jag tycker att vi rent taktiskt ska skippa att driva denna fråga, åtminstone aktivt och från officiellt håll. Däremot är det viktigt att vi är principiellt klara, som Svante och andra skriver. Vi ska inte vika där och inte riskera att gynna kyrkan.

De medlemmar eller andra som vill protestera i sin lokala skola mot denna praxis ska alltid kunna lita på att vi stödjer dem, moraliskt och genom vårt idéprogram. De förtjänar det och måste kunna förvänta detta av oss - inte att vi stjälper dem med att i praktiken gå kristna skolledare och föräldrar till mötes. På så sätt kan vi i stället utnyttja kraften i en folklig motreaktion.

Bara genom att upprätthålla pressen och åtminstone principiellt kräva icke-kyrkliga ceremonier och avslutningar i skolan kan vi påskynda processen mot att dessa traditioner avskaffas för gott. Risken annars är att man slår sig till ro eller t o m ökar denna praxis och anser att man redan uppnått en bra kompromiss En dålig kortsiktig strategi kan förhindra våra långsiktiga mål.

Christer Sturmark sa...

Eftersom jag också är nöjd med skrivningen i idéprogrammet, som handlar om vår långsiktiga vision, så tycks Gunnarson och jag vara överens. Så bra!

Benzocaine sa...

För mig är inte samarbetet med ABF något problem.

Så socialist jag är skulle jag inte ha några problem med att hålla till i Medborgarskolans lokaler heller.

Att dra in ABF i debatten är för mig att blanda äpplen och päron. Syftet med ABF är inte att predika socialism.

Per Dannefjord sa...

ABF-kommentaren var mest ett skämt.
Jag vill inte heller vara i kyrkan, men tycker att vi tenderar visa en slags bakvänd vördnad. Jag tror att det finns en poäng i att avdramatisera (inte acceptera eller bejaka) de symboliska sidorna av kyrkan. Det betyder inte att vi ska vara mindre kritiska.

Per Dannefjord sa...

Ulf: jag tror att det handlar om att sätta agendan. Jag upplevde mina skolavslutningar som gudstjänster. Så upplevde jag inte konserten med PJ Harvey i Filadelfiakyrkan. Eller konserten jag såg i Växjö domkyrka för en tid sedan. Men du har naturligtvis en poäng.

Ulf Gustafsson sa...

I gårdagens RingP1 önskade en tant mer religiösa skolaavslutningar. Hon sa då att i hennes kyrka uttalade prästen välsignelsen tyst, men mimade den tydligt, för att inte skolavslutningen skulle bryta mot lagen.

Se hur magisk en välsignelse kan vara, det kanske t.o.m. räcker att prästen tänker den, och hur svårt det är att upprätthålla ett regelverk som inte respekteras.

Björn Bäckström sa...

Ulf G 2012-06-12 09:21

Fast om man själv tänker efter...varför behövs alla dessa tolkare, högljuda eller bara mimande? Varför går inte Gud in direkt i våra lurar? (Nu tycker förstås en troende; det är precis vad han gör, det gäller bara att lyssna...). Men jag hör inte ett skvatt!

Joel Jonsson sa...

Jag är själv ateist men jag tycker att ett förbud mot präster i kyrkor på skolavslutningar bara är extremt löjligt. Om nu någon vill säga "gud välsigne dig" till mig blir jag då inte kränkt (men jag skulle inte bli frälst direkt heller). Detsamma gäller om en muslim, jude eller buddhist vill säga något liknande, jag hade inte blivit kränkt då heller.
Men det är inne att vara kränkt numera, alla är kränkta numera för fanimig ALLT!

Även om jag själv inte är religiös så är många andra det och Sverige är fortfarande en kristet land. Och vill man använda kyrkorna får man ta och inse att det är kyrkans lokal (på samma sätt om man skulle vilja vara i en moské eller synagoga). Om man nu har så problem med religösa symboler och välsignelser och absolut ändå ska vara i kyrkan, ska man då plocka ut alla andra kristna symboler ur den? Kyrkan är trots allt en religiös byggnad. Om man ska vara så konsekvent så måste man väl ta bort den svenska flaggan från avslutningen också då det är ett gult kristet kors på den.

Visst kan man tycka att skolavslutningar borde hållas i skolan, men många vill använda kyrkan då det finns mycket plats i dem och dessutom är bra akustik. Men att kräva att få använda lokalerna och "ge prästerna ledigt" är bara korkat. Om skolavslutningen äger rum i kyrkan är det klassen, eleverna, lärarna, skolan, som är gäster i kyrkan. Dessutom rimmar det illa med yttrandefriheten att lägga band på prästen. Staten och kyrkan är som bekant skilda åt så skolan har ingen auktoritet att diktera villkoren för avslutningen i kyrkorummet.
Om man vill vara i kyrkan får man stå ut med prästen.

Unknown sa...

Joel, varifrån kommer begreppet ”kränkt” i den här debatten”? Det handlar väl om att förstå, respektera och verka för strukturer som demokrati, sekularism och mänskliga rättigheter. Det är uppenbart att somliga kan tycka att man kan göra lite undantag här och där, men så fungerar inte de flesta av oss humanister.

Än värre blir det med ”… Sverige är fortfarande ett kristet land”. Om det nu vore så (vilket det inte är), är det just ett skäl till att sluta med kopplingar som religiösa lokaler på skolavslutningar. Men så är det alltså inte. Åtminstone vi humanister, med ett rättvisepatos, bör arbeta för att stödja sekularismen fullt ut.

Och vilken stimulans det vore för det sömniga svenska samhället, om vi ändrade vår flaggas utseende! Inte för att jag känner det behovet, men när vi ändå håller på kan vi byta nationalsång också för jag vill inte ”vila på minnen av fornstora dagar” när våra versioner av Adolf Hitler var ute i Europa och krigade.

Det enda vi verkar vara överens om är att vi skall inte ha skolavslutningar i kyrkolokaler, för mig ett olyckligt uttalande av Humanisterna. Lokalen, med sina kors och manslik på väggarna, kommunicerar fullt ut både med och utan präst. Det är tillräckligt för att avstå helt.

Gunnar Lundh

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se