30 aug. 2017

"Jo, barn kan lära sig simma utan burkini"

Ihop med Amineh Kakabaveh kommenterar jag i en debattartikel att flickor, i samband med skolans simundervisning, har fått låna burkini av Hässleholms kommun. I medierapporteringen av detta missas jämställdhetsperspektivet och skolans uppdrag.
Det är de normer och värderingar som gör att behovet av burkini finns som borde diskuteras och det är detta kommunen och skolan borde få frågor om.
Skolan har ett uppdrag att verka för jämställdhet som grundläggande demokratiskt värde. Detta ska både förmedlas teoretiskt och visas praktiskt.
När flickor och pojkar anses vara olika, till den grad att de tvunget måste behandlas olika, råder inte jämställdhet.När flickor ska skyla sina kroppar, men det inte ställs motsvarande krav på pojkar, råder patriarkala könsnormer. Just sådana traditionella könsnormer som skolan har i uppgift att motverka.
När det uppstår behov av burkini för att barn ska kunna delta i simundervisningen borde alla varningsklockor ringa hos dem som arbetar för jämställdhet. Hur sköter skolan sitt uppdrag för att verka för jämställdhet? Vilka extrainsatser görs nu? Hur mycket extra resurser skjuter kommunen till för att arbeta med jämställdhet i skolan?
Skolan ska vara en fri arena och plats där barn, inte minst flickor, kan frigöra sig och få lära sig sina mänskliga fri- och rättigheter.
Läs debattartikel i Aftonbladet.

26 aug. 2017

How boredom can lead to your most brilliant ideas

Vad gör teknologin med oss?

I april hade Sam Harris Googles före detta designetiker Tristan Harris som gäst på sin podcast. De pratade om hur dagens teknologi är designad för att dra till sig vår uppmärksamhet på ett sätt som vi inte alltid har personlig kontroll över. Det är ett fantastiskt pod-avsnitt som jag varmt rekommenderar - det blev viralt under sommaren. Tristan Harris har även gjort ett TED-talk som ni kan se här nedanför. Det kan vara värt att fundera lite över (jag vet att jag gör det) - spenderar du verkligen din tid på det sätt du skulle välja att spendera din tid, om du tänkte efter? Ni kan läsa mer om Tristans nuvarande arbete på hemsidan www.timewellspent.io.

25 aug. 2017

"Hijab-hysteri" mot NRK

En ny tv-serie i norska NRK har resulterat i starka reaktioner. I serien ska 22-åriga Faten Mahdi al-Hussaini intervjua politiker inför det norska valet i september. De tusentals klagomålen bottnar i att hon bär muslimsk hijab i programmet.

Den norska nyheten tas nu upp i svenska medier. SR:s Kulturnytt har gjort ett reportage och tidningen Dagen vinklar det felaktigt som att hijab är okej i rutan, men inte kors.

En som har en rimligare uppfattning i frågan är Jens Brun-Pedersen, presschef i Human-Etisk Forbund. Han stödjer i en debattartikel det beslut NRK fattat och betecknar istället "hijab-hysterin" som en "front mot islam", vilken flera norska politiker med sina uttalande i frågan ger stöd till.

Det är rimligt att policyn för religiös klädsel beror på programmets innehåll. För nyhetsuppläsare finns särskilda neutralitetskrav och varken hijab eller kors är tillåtet. Men på övriga programtid kan religiös mångfald synas. Det är en annan sak.
Faten Mahdi Al-Hussaini, foto: Bernt Sønvisen, Arbeiderpartiet
En politiker från Fremskrittspartiet riktar kritik mot NRK eftersom inte Faten Mahdi Al-Hussaini inte står för "norska värderingar". NRK försvarar beslutet och skriver att trots att hon har en konservativ religiös bakgrund, så arbetar hon mot extremism. Denna kontrovers är det senaste uttrycket i den pågående kulturdebatten i Norge om "norska värderingar", vilken pågått under sommaren.

24 aug. 2017

Vad gör IHEU?

Andrew Copson, president för International Humanist and Ethical Union (IHEU), intervjuas av Kaja Bryx, vicepresident för European Humanist Federation.

23 aug. 2017

Hädelse och hatspråk

Teckning från Jesus and Mo.

Den perfekta etiken


22 aug. 2017

Per Anders Fogelström 100 år

I dag är det 100 år sedan Per Anders Fogelström föddes. Förutom att han är en Sveriges stora författare och var en betydelsefull fredskämpe, var Fogelström en av dem som med kraft drev frågan om religionsfrihet och icke-religiösa rättigheter under andra halvan av 1900-talet.

I Humanisternas ungdom var han en av medlemmarna. Förbundet bildades 1979, då med namnet Human-Etiskt Förbund (HEF), och två år senare intervjuades Fogelström (PAF) i medlemstidningen HEF-NYTT.



VÅR MEDLEM, FÖRFATTAREN P. A. FOGELSTRÖM, INTERVJUAS AV HEF:

HEF: Din åsikt om Human-Etiska Förbundet i Sverige?

P.A.F.: Naturligtvis behövs ett human-etiskt förbund, det är alltid viktigt att människor uppmanas till att tänka själva och att fundera över hur de ställer sig till livsåskådningsfrågorna. Däremot tror jag inte att man vågar hoppas på någon “massrörelse”. Vi har inte något påtagligt kyrkligt eller religiöst förtryck i Sverige i dag, den ljumma och mjuksega smeten av tradition och konvention tvingar inte på samma sätt till motstånd och kamp.

HEF: Vad anser du skiljer Religionsfrihetens rörelse från HEF idag?

P.A.F.: Skillnaden mellan Förbundet för religionsfrihet (som jag var med om att bilda och där jag under flera år var ordförande) och Human-Etiska Förbundet är väl att FFR (som namnet anger) hade som uppgift att verka för religionsfri medan HEF är mer av ett ateistiskt förbund. När FFR bildades hade man ännu inte rätt att utträda ur statskyrkan (utan att ingå i annat samfund), skolornas morgonböner var obligatoriska etc. FFR:s främsta uppgift var att arbeta för att de “kyrkfria” fick samma rättigheter och samma service som de som tillhörde något samfund. Mycket har skett sedan dess och även om det fortfarande finns mycket att göra är uppgifterna i viss mån andra.

HEF: Tror du att svenska folket i gemen är medvetet om det religiösa inflytandets styrka idag?

P.A.F.: Det religiösa inflytandet är fortfarande stort, inte minst statskyrkans ställning och ekonomiska situation ger makt och möjligheter, f.ö. förvånansvärt ofta mycket dåligt utnyttjade. Som jag ser det är det traditionerna och konventionerna som betyder mest i dag, d.v.s. något egentligen ganska ytligt och vagt. Om inte något särskilt händer tror jag att upplösningen fortsätter, att allt fler människor väljer “borgerlig” vigsel och begravning och avstår från att döpa och konfirmera sina barn.

HEF: Vad skulle du vilja säga till ateistisk ungdom?

P.A.F.: Jag kan bara uppmana varje människa att tänka själv, att inte alltför okritiskt anamma någon tro eller övertygelse. Det man satsar på ska man först ha utsatt för ganska omild behandling, klämt på, vänt ut och in. Och vad man än tror eller inte tror måste man respektera andras rätt att tro eller inte tro något helt annat.

HEF: Tack, Per Anders Fogelström och välkommen till vårt Förbund.
Ur HEF-NYTT nummer 11, maj 1981



SVT Öppet arkiv har mycket material om Fogelström att titta på.

18 aug. 2017

"Min turban är inte religiös"

Första helgen hade internationella humanisterna, IHEU, generalförsamling i London. IHEU samlar organiserade humanister, sekulära, rationalister, ateister och fritänkare, och har 130 medlemsorganisationer i över 50 länder.

I en stor och bred organisation som denna är en mångfasetterad mötesplats för humanister med lite olika uppfattning om vad sekulär humanism är, hur våra idéer bäst sprids och vad som ska prioriteras. Men också en mötesplats för människor med väldigt olika kulturell bakgrund.

I London deltog några personer från Indien som bar traditionell turban. Inte ett attribut man förväntar sig när humanister möts i Sverige.

Professor Balwinder Singh Barnala från Federation of Indian Rationalist Associations, förklarade i ett samtal med Babu Gogineni, att den turban han bär inte är religiös:
"It is cultural. It is a habit. It is something many people in Punjab wear. Do not confuse my dress for religion. You can dress like an Arab and still be a Humanist. I have no religion. I just wear a turban and sport a beard that I trim. I am not a Sikh.
To be a Sikh you need 5 things: the Turban, the Kanga (Comb), the Kada (the bracelet), the Kashaira (underwear for the warriors) and the Kirpan (sword).
You need to believe in the Holiness of the Guru Granth Sahib book. And the miracles of the Gurus.
I hold some of the things said by many religious leaders as significant to us as a society, but I do not believe in the Holiness of Books or in Miracles. I am not a Sikh. I am a Humanist".
Balwinder Singh Barnala och Babu Gogineni Foto: Babu Gogineni
Citat och bild är hämtat från Goginenis facebooksida.

16 aug. 2017

H: vetenskap i romanform

Recension: H av Åsa Nilsonne.

Nutida forskningslitteratur beskriver hur hjärnan fungerar enligt någon slags majoritetsbeslut. Hjärnans olika delar signalerar vid olika tillstånd/händelser och den del som "skriker högst" (med allt vad det innebär) får "bestämma" (med allt vad det innebär). Impulser bubblar upp från det "undermedvetna" (lite slitet uttryck) som undertrycks, eller inte, av kortex, vars sena mognad är förklaringen till att tonåringar har så svårt med sin impulskontroll. Signaler om rädsla och ilska kan i starka doser helt slå ut andra funktioner. Hormoner och neurotransmittorer dränker hjärnan i känslor. Det hela är komplicerat på ett sätt som gör det lätt att förstå varje enskild påverkansväg, men svårt att memorera allt som händer för att på så sätt kunna få en sammansatt helhetsbild. 

Välkommet, därför, med en bok som i romanform (!) skildrar några av processerna. I boken är det hippocampus synvinkel som gäller: H, som hen kallas i romanen (svårt att sätta kön på en hjärndel, även om bäraren av hjärnan i romanen är en han). Det är ett unikt grepp som skulle kunna falla pladask i överpedagogisk nitiskhet, men författaren - Åsa Nilssonne - hanterar författarhantverket till fulländning. (Fast det krävs nog en grundläggande acceptans för fantasivärldar för att kunna acceptera berättargreppet.)

Boken smyger igång försiktigt, med grundläggande funktioner skildrade igenom mer vardagliga situationer, för att sluta i ett crescendo av känslor, skildrade genom en stormande förälskelse (det står på baksidan av boken, så jag spoilar inte).

Eftersom jag har så dåligt lokalsinne har jag ett lite personligt förhållande till min hippocampus - som är den delen av hjärnan som bestämmer vad vi bör komma ihåg och glömma, samt sköter stora delar av långtidsminnet i övrigt. På något sätt hoppas jag att de delar som hanterar lokalsinnet fått någon annan viktig funktion. Hur det än är med den saken tror jag min hippocampus kommer att sortera in bokens budskap i mitt långtidsminne på grund av dess unika blandning av att vara faktabok och känslodriven roman. Ett bok som ger en unik insikt i hjärnans funktioner och som dessutom är rolig att läsa - vad mer kan man begära?

15 aug. 2017

Darwin's Bark Spider

9 aug. 2017

Myndigheterna i Malaysia "jagar" ateister

Myndigheterna i Malaysia har gått ut med att de ska söka upp före detta muslimer som deltagit i en ateistgrupp - för att ge dem "rådgivning" eller åtala dem som förespråkat ateism. Detta skedde efter att gruppen Atheist Republic, i sociala medier, postat en bild på sig själva när de träffades i Kuala Lumpur, Malaysia.

En minister i Malaysias regering säger i ett uttalande: "The (Federal Constitution) does not mention atheists. It goes against the Constitution and human rights… I suggest that we hunt them down vehemently and we ask for help to identify these groups."

International Humanist and Ethical Union uppmärksammar detta och organisationens president Andrew Copson, säger bland annat:
We deplore this senseless police investigation. And we condemn in the strongest terms the extremely dangerous, provocative language coming from government officials.
Reaktionerna från myndigheterna i Malaysia har gått hand i hand med hets och dödshot i sociala medier mot ateister och ex-muslimer i allmänhet och mot gruppen Atheist Republic i synnerhet.

Förföljelsen av ex-muslimer är en att vår tids allvarligaste människorättsbrott. Länder som inte respekterar och skyddar människors rätt att ändra sin religiösa övertygelser och öppet deklarera att de är ateister ska fördömas kraftfullt.

8 aug. 2017

Icke-religiös ska aldrig förväxlas med att vara utan värderingar

I Norge har det pågått en diskussion om "norska värderingar" under sommaren. Agnieszka Bryn, kommunikationschef Human-Etisk Forbund, skrev häromdagen ett debattinlägg om ämnet i Dagbladet.
Vi må huske at mange har flyttet til Norge fra samfunn der religiøse argumenter brukes for å kontrollere deres privatliv og integritet, enten i spørsmål om likestilling, tilgang på prevensjon og lovlig abort, barneoppdragelse, rett til skilsmisse, arv eller homofiles rettigheter. Mange kommer fra land hvor det å være humanist, ateist eller ikke-troende kan koste dem statsborgerskapet, jobben, mulighet til utdanning og et anstendig familieliv. I verste fall kan de miste livet.
Det å ikke være religiøs og avvise religiøse verdensbilder bør aldri forveksles med fravær av verdier. Å snakke om verdinøytralitet (hva det nå er) som motsetning til det religiøse er en hersketeknikk som ikke bidrar til bedre verdidebatter. 
Humanister tror på mennesket, på samhold og fellesskap. Vi tror på at vi sammen kan skape gode samfunn hvis vi velger å se det beste i hverandre og bidrar når vi kan. Vi står opp for grunnleggende verdier som menneskerettigheter, ytringsfrihet, demokrati og rettstat. De er så grunnleggende at vi bør kunne stå sammen om dem, uavhengig av religion eller livssyn.
Vi står opp for menneskeverd og likestilling, og likebehandling uavhengig av kjønn, nasjonalitet eller seksuell orientering. Disse er hardt tilkjempede verdier, og vi vet at kampen ofte har stått mot verdikonservative, religiøse miljøer.

Internationell konferens om populism och extremist

I helgen arrangerade Humanists UK en internationell humanist konferens om populism och extremist.
Nearly 80 years on from its 1938 international conference on how humanists should respond to the growing threats of fascism and communism, Humanists UK brought together some of the world’s leading experts in authoritarian populism, religious extremism, and far-right and far-left movements, to discuss the current situation. These included leading social scientists from Harvard, the LSE, King’s College London, and Helsinki; two UN special rapporteurs; and leading campaigners from INGOs, think tanks, and advocacy organisations. It structured a day of penetrating talks on the current crisis in liberal democracies in terms of ‘problems’ and ‘solutions’, and featured participation from humanist activists working in every part of the world, who helped to shed light on a global phenomenon and outline possible resolutions.
Läs Humanists UK:s rapport från konferensen.

6 aug. 2017

Hur framställs religion i offentligheten?

... Nidbild regel snarare än undantag?

Vid årets Almedalsvecka deltog jag i ett panelsamtal arrangerat av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.

Yttrandefrihet och religionsfrihet - hur samsas dessa demokratiska grundpelare? Vilken bild av religion förmedlas i nöjesvärlden, media och av andra i offentligheten? Varför är det ok att driva med religiösa yttringar?

Medverkande i panelen:
Ingrid Nilsson, Informationschef, Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga
Sarah Delshad, Journalist samt grundare av plattformen Muslimska feminister
David Thurfjell, Religionshistoriker, Södertörns högskola
Ulf Gustafsson, Förbundssekreterare, Humanisterna
Elisabeth Sandlund, Opinionsredaktör, Dagen

5 aug. 2017

Indiens sekulära är tysta

Taslima Nasrin - den bangladeshiska författaren som tvingats fly sitt hemland, fått svenskt medborgarskap och numera är bosatt i Delhi, Indien - har stött på nya problem med religiösa fanatiker.

Nasrin skulle göra en privatresa inom Indien till Aurangabad, men stoppades på grund av protester från gruppen All India Majlis Ittehadul Muslimeen. Lokal polisen avrådde Nasrin att lämna flygplatsen när hon kom dit.

I en debattartikel i Asia Times sätts händelsen i ett större perspektiv:
Muslim and Hindu fringe groups are attacking writers for the following reasons:
  • They fear writers have the power to change people’s thinking, make them question age-old beliefs and practices, and reform society. 
  • They lack tolerance.
  • Being dogmatic, they can’t accept other views.
  • The fear of being edged out by a pluralistic and inclusive society makes them insecure.
  • They don’t like to have their views on the word of god, their own superstitions, other beliefs, women’s rights, or freedom of expression and movement (as in the cases of Nasrin and Rushdie), challenged.
The silence from India’s secular society over Nasrin’s predicament is understandable. In India, one gains the tag “secular” through backing minority groups. All too often, those who support the majority group are branded “fascists” by intellectuals. And no “secular” intellectual will risk damaging his reputation by speaking out against minority – in this instance, Muslim – ills, as this would be seen to favor the Hindu majority. In Nasrin’s case, they may be thinking “After all, she is a foreigner, why bother?”
But Nasreen considers India as her country and home. Secularists should have been full-throated in their condemnations of the protests against her at Aurangabad airport.

4 aug. 2017

Jihad som självmord?

"Jihadisternas livsöden pekar på att unga européer lockas av en självmordskult snarare än ett religiöst krig. En ny studie, gjord på ett hundratal fransktalande jihadister, visar att jihadister snarare är radikala våldsverkare som vänder sig till Islam, än religiösa fundamentalister som tar till våld."

Lyssna på reportaget i Studio Ett i vilket en studie gjord på franska och belgiska jihadister under de senaste 20 åren, utförd av sociologen och terrorexperten Olivier Roy, presenteras.

3 aug. 2017

Katoliker rädda för humanism

Humanisterna i Guatemala gjorde reklam med texten:
"Du behöver inte en gud eller en religion för att vara en god person. Om du håller med, är du inte ensam."
Detta ogillades av en katolsk organisation i landet, vilken hotade annonsbolaget och skylten plockades ner. David Pineda, ordförande för Humanistas Guatemala, säger:
"We are worried that the directives of the catholic seminar interpret the message as an attack, since it is not directed at them nor at any other religious group, but rather at every person who identifies himself with humanist thoughts and values. 
Also, it is worth mentioning that the publicity company has cooperated with us at all times and they have been very clear that they respect the mutual contract and our right to free speech. It was only the catholic’s pressure that obligated us to relocate the billboard."
Läs mer hos IHEU.

2 aug. 2017

Humanism i korthet

1 aug. 2017

Sekularism ett verktyg för mänskliga rättigheter

Paneldiskussion på International Conference on Free Expression and Conscience med Tasneem Khalil (Journalist and Editor of Independent World Report), Annie Laurie Gaylor (Co-President of the Freedom From Religion Foundation), Chris Moos (National Secular Society Council Member), Houzan Mahmoud (Culture Project Co-Founder), Karima Bennoune (UN Special Rapporteur in the Field of Cultural Rights), Michael Nugent (Atheist Ireland’s Chairperson) och Teresa Gimenez Barbat (MEP, Alliance of Liberals and Democrats for Europe and Euromind).

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se